STO-TYO

Foto: Patric Franksson

Fiskmarknaden

Den morgonpigge kan bege sig till fiskmarknaden Tsukiji där fiskare säljer sina fiskar till restauranger och grosshandlare på morgonens fiskauktion. Precis i närheten av marknaden finns restauranger som i och med sin placering tillhandahåller väldigt färsk sushi. Det är dyrt. Inte Jiro-dyrt men fortfarande pricy. Det är en kul upplevelse att stå och köa i väntan på sushi kl 6 på morgonen. Det är säkert någon timmes kö beroende lite på när du kommer och hur populärt ditt ställe är. Vi valde Sushi Dai och fick plats framför de återhållsamt spexiga kockarna efter en dryg timme. Restaurangen gjorde vad den kunde för att göra köupplevelsen så behaglig som möjligt. De bjöd på varmt te (det var kyligt när vi var där). De tog även upp beställningar och betalningar i kön. Det är förmodligen ingen höjdare att hålla på fixa med det inne i den minimala restaurangen.

För de som är lite morgontrötta och inte vill åka genom halva stan kl fem på morgon finns det i min mening lika bra sushi på andra ställen. Ett hett tips är att kika efter kö. Ett ställe med kö har förmodligen bra och prisvärd mat.

Gränd i Golden Gai-området.
Foto: Gisela Nylund

Golden Gai

Strax nordöst om Shinjuku Stations ligger området Golden Gai. Ganska turisttätt men trevligt ändå. De flesta barerna har minimalt med plats vilket gör att det är omöjligt att inte interagera med andra besökare och barpersonalen. Ibland är det bara en bartender som spelar sina favoritskivor och du på hela baren. Lika kul för det. Dricka alkohol och prata musik är underskattat.

De flesta barerna faller under kategorin "ett hål i väggen" och de flesta har utvecklat någon sorts tema för att nischa sig. Det känns lite turistigt men om man bara sväljer det och betalar den cover charge (inträdesavgift) som ofta finns är det lätt att bli sittande en hel kväll/natt och kämpa mot jetlaggen.

Min kompis träffade sin fru på en av barerna i Golden Gai. Vi hade gått in i den minsta gränden, gått in i en omärkt dörr, upp en halv trappa och hittade till slut en bar. Vi var de enda gästerna förutom bartendern och hans bästis som hade vinyl-party. Efter ca en öl kommer det in flera gäster. Givetvis var det svenskar. Svenskar dyker upp överallt. Det behöver inte vara dåligt, det var tvärt om rätt trevlig och mötet mitt i natten har mynnat ut i ett bröllop i Sverige nu i sommar.

Annons: Köp böcker om Japan på Bokus.com

Hoppy-reklam någon stans i Golden Gai-området. Foto: Gisela Nylund

Lost in translation karaoke

Några minuter från Shibuya-korsning ligger Karaoke-Kan. En flervånings karaoke med samma upplägg som andra anläggningar med egna rum och enorma musikbibliotek att välja från. Skillnaden här är att om du får rätt bås kliver rakt in i filmhistorien. Det går fortfarande idag att boka samma bås som Bill Murrey och Scarlett Johansson skrålat sig hesa i. En upplevelse som sammanfattar Tokyo väldigt bra. Åtta på morgonen, Lost in Translations-minnen blandas med dina egna i ett ölrus. Du har utsikt över morgonmänniskor, brevbärare, varubud och kontorsarbetare som är på väg mot tunnelbanan samtidigt som solen går upp över staden.

Priserna på karaoken har ökat i och med dess popularitet så det kan vara klokt att ha uppsikt över notan.

Park Hyatt. Foto: Patric Franksson

Park Hyatt

Skybars är alltid nice. Sitta där salongsberusad och blicka ut över Tokyo och räkna på vad det skulle kosta att köpa eller bygga en egen skyskrapa. Drömma sig bort i en värld ovanför alla problem. Besöker du sky baren på Park Hyatt kan du dessutom sitta på samma stol som Bob Harris (Bill Murrey) satt när han lät sig charmas av Charlotte (Scarlett Johansson) i Lost in Translation. Kanske ännu bättre förutsättningar att drömma sig bort. En härlig stund i livet helt enkelt. Någon spelar på flygeln, någon blandar inte så bra Gin Tonics men det är skönt ändå. Utsikten är inte dålig men på Park Hyatt är det stjärnglansen som är the unique selling point. Ryktet säger att de ska ha smarriga ankfettfriterade pommes frites men det har jag inte testat själv och kan därför inte gå i god för. Tänk på att ha hela byxor på dig. Min kompis blev nära på inte insläppt i baren men det hela kunde lösas då han fick låna ett par byxor av etablissemanget.

För en mer relaxing time finns det andra mindre kända sky bars att välja på. Att besöka en under din vistelse i Tokyo skulle jag säga är ett måste.

Att övernatta på Park Hyatt är en intressant upplevelse. Inte min kopp te men för de som gillar onödig lyx är det säkert finemang. Du börjar med att checka in i “receptionen” någonstans runt våning 25. Receptionen är ett gäng skrivbord där man slår sig ner och inleder vad som känns som ett affärsmöte där de över en kaffe förklarar hur man bor på hotell och vilken lyx som erbjuds. Det du egentligen vill göra är att få nyckeln och komma snabbt upp på rummet för att gå på toaletten efter den långa flygresan. Men det går inte. Istället ska värdinnan följa dig till rummet samt hjälpa till att trycka på knappen i hissen. Värdinnan hjälper dig inte in på toaletten tack och lov.

Hur högt du bor och om du får utsikt mot Mount Fuji beror på priset du betalar. Det är inget dåligt rum men jag skulle hellre lägga samma pengar på något annat. Samma gäller hotellets restaurang. En middag för 2000-3000 spänn är inte värd sitt pris ens på Park Hyatt. Då kan man ju flyga till Okinawa eller skaffa ett tågpass för samma pris istället.

Womb

Om du stoppar någon Japansk yngling och frågar efter en nattklubb så är risken stor att de säger att du ska gå till Womb eller Air. Ungefär som att vi säger åt turister i Stockholm att gå till Stureplan trots att vi vet att det inte är bra där. Samma gäller för Womb. De vet inte helt enkelt men tänker att det är vad turister vill ha. Det kan ju såklart vara bra på Womb men det är precis som i Sverige beroende av vem som spelar och vilka andra som är där.

En genomsnittlig japan hänger generellt mer i en bar än skakar rumpa på nattklubb. Om det inte är någon favoritartist som spelar eller någon musikstil de saknat så är de inte på Womb. Det är mest turister där precis som du själv. Jag har för mig att det kostar några tusen yen att gå in men minnet är lite diffust.

Port till Yoyogi-parken. Foto: Patric Franksson

Yoyogi park

Yoyogi-parken är omnämnd i de flesta guideböcker. Lediga Japaner utövar hobbys och sportar publikt i parken på söndagar. Lite för mycket spektakel för min del men kanske kan du hitta några russin att plocka ur kakan. Parken är enorm och det händer saker överallt. Allt ifrån spontan badminton på gräset till traditionella Shamisen-spelare till Rockabilly-Japanerna som blivit en institution.

Cosplayandet som tidigare varit en stor del av grejen med att gå till parken har till stor del upphört. Jag vet inte om utöverna tröttnat på turisterna, om de gått vidare till något annat eller om det har flyttat. Cosplay förkommer fortfarande på annat håll i Japan. Till exempel på mässor och conventions.

Andra dagar än söndagen kan det kanske vara skönt som parkupplevelse att promenera runt i parken. Jag kan inte minnas att jag provat.

0 Kommentarer Skriv en kommentarStäng
Inga tidigare kommentarer

Turist-Tokyo - Länkar

Tsukiji fish market (extern länk)

Jiro Sukiyabashi (extern länk)

Shinjuku

Lost in Translation-karaoken (extern länk)

Womb nightclub (extern länk)

Air nightclub (numera stängd) (extern länk)

Shamisen - Wikipedia (extern länk)

Cosplay - Wikipedia (extern länk)

Tokyorelaterade filmtips

Lost in Translation - imdb (extern länk)

Jiro - Dreams of Sushi - imdb (extern länk)